Vi var sju hundförare (SBK), två mc-ordonnanser (FMCK) och elva från räddningstjänsterna i Malmö och Göteborg som hade förmånen att gå introduktionskursen för SWIFT-styrkan. Det hela kryddades lite av att det varit jordbävning på andra sidan jordklotet och att flera av de planerade föreläsarna befann sig på plats i Sumatra, Indonesien, istället för med oss i Malmö.
Syftet med kursen var att ge oss en bas att stå på inför att åka ut på uppdrag tillsammans. Veckan fokuserade på oss som individer i ett team som åker ut; säkerhet, egen hälsa, SWIFT USARs uppbyggnad och uppgift, media och informationshantering, kris och stresshantering, gruppdynamik, konflikthantering, mänskliga rättigheter, genusperspektiv samt ett riktigt guldägg – kulturell medvetenhet.
Sammanfattningsvis lade kursen grunden för att dels prioritera sin egen säkerhet och hälsa och dels skapa respekt för hur olika kulturer värderar frågor, ord, beteenden och att vi kommer för att hjälpa till, inte för att visa vart skåpet ska stå.
Det senare uttrycks bra i Sören Kirkegaards dikt ”Om att hjälpa”
Om att hjälpa
Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon här och börja just där.
Den som inte kan det lurar sig själv, när han tror att han kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han själv gör men först och främst förstå det han inte förstår.
Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mera.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå allt detta med att hjälpa inte är en vilja att härska utan en vilja att tjäna.
Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon.
Sören Kirkegaard
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar